Det er for vildt: Uppdatering 2 (av 2)

Klockan är alltså 22:43 och så här fint är det på min vägg. Norrland är så extremt. Antingen är det svart som satan eller ljust som fan. Föredrar ändå ljuset såklart. Skulle aldrig falla mig in att klaga hehe.

(Lägg gärna märke till pelargonen i vänsterkanten. Älskar den som om den vore mitt egna kött å blod).

Nu ska jag fortsätta den utomordentliga uppdateringen som påbörjades häromdan. Än en gång kan ni luta er tillbaks å låta diverse random bilder och vardagsstuff underhålla eder för en stund.

Var var jag rå? Jo påsken hade kommit och segrat. Med en Stjärnsundstripp och en bil i sitt sköte. Och det skulle hållas stödfest för F! på Verket. Jag har sedan en god tid tillbaka varit stolt F!medlem och kände att det var dags att träffa flera anhängare (som om jag inte känner några hoho).

Aztor å ja ♡

Förresten, nä. Jag tänker fan inte ens nämna eu-valet. Trots en del glädje är det andra för påtagligt. En Snape-gif får säga mer än tusen ord:

Sen kom snön, som så många gånger förr. I maj. Ska aldrig bo norr om Stjärnsund igen. Det har jag lovat mig själv. Men jag fick ändå tag i min älskade tussilago. Som jag och min lille svankompis har väntat på dem!

Hur happy blir man inte av dessa? Pussylago ✿✿✿

Och jag fick vara hundvakt åt Frans igen. En obeskrivlig känsla att se Frans känna sig som hemma i kollektivet. Som när vi skulle se Six feet under och han knölade ner sig med oss i soffan. Eller efter att jag kvällsduschat hittar honom sovande i min säng. Småsaker som gör mig orimligt glad.

Jag tänkte att Tilding och Frans skulle bli cybervänner. Frans fattade nada, eller spelade svår. Det är sånt här som jag och min mamma underhåller oss med. Prisa Skype!

En dag fick jag och några govänner äntligen tummen ur och satte igång med BATIK! Helv vad kul och bra grej. Älskar när man kan köra på utan att det blir fel. You had me at "finns inga rätt eller fel". Men vi har ju börjat spåna på olika utvecklingar vi kan göra. Flera olika färger på samma plagg t ex!!

SE HÄR VAD FÖRJEVLA FINT HÄ BLEV:

Blir knäsvag. Vill snart bara ha hemmagjorda kläder. Snart så! New life.

Min kömpis Anton får inte nog av Thailand. För att samla ihop lite cash till hans tripp till Thailand jobbar han på ett thai-hak. Och det grinar inte jag för. För det har ju lett till att jag, i egenskap av en god amigo, ätit där många _många_ gånger.

Här är hela kollektivet och sympati-hets-äter. Helveticus vad gött det är. Dreglar as we speak.

Å här är han ju! Guldgossen. Så duktig! Dock fick han ingen dricks. Kom jag på nu hehe.

Jag har ju gett upp allt vad som kallas beach 1kuk4. Men ändock finns ångesten för att kroppen min förfaller. Har fått typ ischias? Så himla sizzling sämst. Därför är det bra när vänner tar initiativ till att röra på sig och bjussar med mig. Jag har ju känt mig ensam med mina fräsiga gångstavar. Likt busschaufförer har jag hejnickat till alla stavsystrar som jag mött (ingen under 65 år).

Men Linnéa har joinat nu. Och hon kommer med erbjudanden om att gå en sväng som leder till fika på stan. Det känns som en lämplig morot.

För ett tag sen var det något som kallades Toughest här i stan. Det var nån form av hinderbana. Jag var där till en början för att se några bekanta som skulle delta. Men märkte ganska snabbt att stället kryllade av vovvar.

Här har vi Rocky, 100 kg. Jösses vad jag blev kär i honom. Hans huvud var stort som en medicinboll. (Tyvärr framgår inte hans storlek/personlighet i denna bild). Tänker fortfarande på honom ofta. Jag tycker det är en trevlig egenskap jag har att jag ofta går fram till hundägare och frågar hundägare om jag får klappa.

Min gode vän och kollektivist Olle har under tiden vi levt ihop smittat av sig med sitt stora intresse för ödehus. Olle är expert på att spotta övergivna ställen och är modig och respektfull. Det är bra egenskaper för en ödehusletare.

Nu när jag har bil gjorde vi en ödehustripp. Hittade ett hus alá Motorsågsmassakern med döda djurdelar, gamla fina bilar och vapen. Stämningsfullt och äckligt. Hängde liksom hartassar lite varstans.

Apropå Olle. Här kommer en liten tribute till den grabben. Spexarn:

(Olle gjorde ett primärdopp i Abbortjärn, 8 grader(!!!!) och jag hann bara få med benen på bilden...)

(Jag fick en ny chans till revansch och fick med varje millimeter av honom. Great success!)

En kväll vankades slöjdprovning. Vi fick prova trycka tygpåsar och karva i trä. Älskar den sortens event. Och inte nog med allt kul, fick man även köpa billi öl å provsmaka olika lokala matgrejer. Typ glass och havtornshots.

Se vilket trevligt slöjdgäng! Tänk att jag har så fina amigos.

Och apropå fin, så har jag fyndat en asfin mockajacka på Vindelns second hand. Den är lite axelvaddig, men jag tror den blir för pösig om jag tar bort dem.

Så jag tränar på att embraca att vara bredaxlad.

Och, hehe, apropå bilder på mig själv. Det här är en annan bild på undertecknad:

Gölli va? CV-bild?

Alldeles utanför vårt hus finns ett berg där man har utsikt över älven och där solen ligger på länge. Till senaste Commotion började vi kvällen med grillning där. BRA KVÄLL.

Den obligatoriska söndagspirren. Den är lika viktig för mig som vatten är för somliga. Jag har hittat en ny favorit. Rödlök, champinjoner och ägg!

En annan rutin på lediga dagar är att kompis i rummet bredvid kommer in och tar över min säng. Jag har hatgillat det. Men nu när han på andra sidan jorden saknar jag det ju. Såklart.

KOM HEM PLZ ,_,

Jag har börjat äta firre(!!!) Jag vet att det är sämst. Men så är det. Det började med att mamsen outade att hon hade benskörhet och att jag antagligen också kommer få det som en arvspresent. Doktorn säger att viktigt att få i sig D-vitamin. Så jag köpte piller. Men jag är ju som bekant värdelös på att ta piller. Annars finns D-vitamin i solen och i fisk. Här finns sällan sol. Yadayada. Jag har under mina år som vego aldrig haft ett sug efter kött, men saknat fisk. Så nu äter jag fisk ett tag.

Det som jag saknat mest är rökt sik. Därför cyklade jag till affärn enbart för att köpa det. Och djesus vad gött hä va!

Men känslan:

Jag har länge vetat att jag vill ha en welsh corgi när jag blir stor. Tror tillåmä att jag skrev ett inlägg här på blöggy om det för några år sedan. Hur som helst delar jag detta intresse med min vän Jackie. En dag fick jag feeling och gjorde en present till na:

Jag ska nog göra en likadan till mig själv som jag kan ha i bilen. Hängades i den dära backspegeln.

En dag ringde min vän Lisa och frågade om jag ville vara med och dansa när Systraskap skulle släppa deras nya singel. "Javisst!" sa jag. Utan att förstå innebörden. Det var koreografi och dans på scen. För ett fullsatt Scharinska.

Och så här jefla bra är Systraskap:

Men har man lovat så har man! Så det var bara att göra't. Det är lite härligt att få vara nervös på det sättet. Jag är ju sällan nervös nowadays. Känslan när det är över är ju obeskrivlig.

Man skulle ha ansiktsfärg och en neutral men seriös min:

Hohohehe.

Jag kände mig tvungen att dokumentera en dag när jag hade dessa sköna hönor i min säng. När en bor i ett stort kollektiv är det så sällan folk hänger i mitt rum. Därför blir jag såå glad av detta.

Och nåt annat som gör en glad är ju olika färg på nagellack. Eller hur!?!?!?!?

Och en sak som gör en ledsen är när det är sista dagen på praktiken. Iofs börjar jag jobba där på tisdag heh. Så det känns ändå överkomligt. Jag bakade kladdkaka med cheesecakekluttar som fick symbolisera slutet för praktikeran.