Jag har fått många nya asfina vänner här uppe. Guldkorn. Men ingen vän kan ersätta en annan vän. Det spelar ingen roll hur mycket jag avgudar vissa vänner här uppe, mitt hjärta gapar tomt och det går inte att fixa. Jag måste träffa dem. Det är sämst att sakna så många, så mycket och så länge. Jag undrar ständigt hur de mår, vad de gör och vad de äter.
De är duktiga på att höra av sig och vara bäst. Och allt jag gör är att grina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar