Aslångt som ni ser

Jag är en idiot och det är få saker jag bryr mig om på riktigt. Det mesta struntar jag i och jag tar för lätt på saker. Jag är dålig på att vara seriös och ta ansvar. När jag är arg blir jag rädd för mig själv. Ibland måste jag säga elaka saker för att bli glad. Men jag har vissa saker jag aldrig kommer att glömma:

Vi satt i Stjärnsunds kyrka en kväll i början av april 2008. De andra sjöng Tryggare kan ingen vara och jag grät. För det var inte sant. Hon var ensam och död, men det visste vi inte då.

Jag gick på högstadiet och jag hade insett några veckor tidigare att mitt liv var värdelöst. En natt var allt särskilt fruktansvärt så jag smög ut till tv:n. Tv-dosan krånglade så jag kunde inte byta kanal och ljudet var av. Det var en konsert med Red Hot Chili Peppers på MTV. Jag bankade på dosan och tryckte på alla knapparna för att få den att fungera. Plötsligt gick ljudet igång. "Everybody's been there and I don't mean on vacation" Jag kan inte förstå varför men den natten förändrades något. Jag smyglyssnar på dem fortfarande efter behov.

Jag stod i duschen och tittade på mig själv. Jag visste att det här var den dagen då det skulle bli av. Jag valde omsorgsfullt trosor och jag kommer aldrig glömma hur ont det gjorde.

Jag hade haft mitt livs värsta fylla. Jag hade skämt ut mig och betett mig vidrigt. Jag vaknade på morgonen lagomt till att se den röda skodan svänga in på Hanrövägen. Bakis eller fortfarande full vinglade jag ut. Mamma såg arg ut och hon sa inget. Jag ville dö, trodde jag då. Efter att vi släppt av Beke vid korsningen stannar mamma och säger att Kajsa är död. Jag spydde i munnen och då ville jag dö på riktigt.

Jag hade träffat exetkexet första gången efter att vi gjort slut. När jag kom hem uppdaterade jag min facebookstatus "Hannah Pettersson är så jävla mogen". Någon minut senare plingar det till i chaten. "Mogen?" frågar någon. Jag blev chockad. Jag hade väl inte någonsin pratat med honom förut. Den kvällen bestämmer jag att det är honom jag vill ha. 10 månader senare står jag utanför hans hus. Dörren öppnas och han kommer ut. "SEXIMOTHAFUKKER" tänkte jag. (och gör fortfarande)

Jag var liten. Jag och min ena bror satt på övervåningen och tittade på tv. Det var ganska sent. Telefonen ringer och jag hör att mamma blir upprörd. Det är ett kort samtal. Sedan hör jag hon och pappa prata innan hon går ut och kör iväg. Jag försöker koncentrera mig på tv:n för jag ville inte höra. För jag hade redan fattat.

Det vankades nyårsafton. Året var 2005. Jag skulle fira det med Jackie i min lägenhet i Falun. Jackie berättade på msn att hon hade tjyvat någon deciliter starkglögg av sin pappa. Vi var inte nöjda. Jag hade tänkt tanken att fråga honom tidigare, men hade inte vågat. Men så kom det perfekta läget och jag gjorde det. "Javisst". Jag la försiktigt ner de dyrbara flaskorna i min bag. Inlindade i kläder för att de inte skulle klirra. Har aldrig känt mig så rik. Tio stycken Smirnoff ice.

Det hade varit julavslutning i skolan. Jag, Beke och Jackie strosar omkring i Åhlens. Mamma skulle hämta oss men jag hade inte fått tag i henne. Jag ringer gång på gång och så plötsligt svarar henne vän. Hennes röst är skakig och hon pratar osammanhängande. Jag fattar att det har hänt något och skyndar ut ur affären. Det slår lock för öronen och jag blir yr. Jag tar stöd mot väggen och är nära att spy. Jag trodde att min mamma hade drunknat.

Min bästis Frida skulle åka till Grekland. Hon hade varit hos mig på dagen och på kvällen kom hennes pappa och hämtade henne. När de åkt säger mamma att något tråkigt har hänt. Att min halvbror Mikael hade dött. Precis då la jag märkte till att ena nyckelhålet på byrån var trasigt.

Hej och hå. Nu får det räcka.