tisdag 29 september 2009

Jag har lärt henne allt jag vet


Min kisse Jerkan

(Synd att man inte ser)

måndag 28 september 2009

Sådan far sådan son

Jag har alltid en klocka och en ring på mig på vänster hand. Igårkväll efter att jag borstat mina tänder skulle jag ta av mig klockan, och alla andra saker jag satt på mig, precis som alla andra kvällar. Då var både klockan och ringen borta, medan armbandet på högerhanden fortfarande var kvar, likså halsband och örhängen. Mystiskt tänkte jag.

På morgonen möttes jag av den här synen:


Jag måste alltså någon gång under gårdagen -omedvetet- tagit av mig min klocka och ring och lagt bredvid mammas! (LIVRÄDD)

söndag 27 september 2009

Home sweet home

lördag 26 september 2009

Imorgon åker jag med familjen B till Dalarna

Det satt en liten flicka och en pappa framför mig på spårvagnen imorse. De sitter tysta bredvid varandra. Så säger flickan plötsligt, jag citerar ordagrant: "Det bästa jag vet är stora feta valstjärtar" Sedan återgår de till tystnaden.

Nu ska jag skynda mig att packa så att jag kan gå och lägga mig sen. Jag har många sovtimmar att ta igen.

Ser inte ens gött ut ju


Fika med bästis


Äta mat med bästis i en stuga framför Jesper Blomqvist

Snoozade bara i tjugo minuter

Efter drygt fyra timmar sömn är jag vaken och pepp.

Fööööööör:

Fritjof är in town!

Fredag

Först av allt: Igår hälsade vi på Martin och hans fem ungar. Det var sjukt. En såg helt cp ut.

Sedan hamnade vi i en lägenhet på Mariaplan. Men den lämnade vi ganska snabbt av hemliga anledningar. Dock tog vi med oss människorna. Så gör man, helt enkelt.

Hemma hos oss blev klockan helt plötsligt halv tre.


Rosa pantern


Kvällens första höjdpunkt: Jag fick låna Krigarens poncho


Efter alla tidiga morgnar av "Har ni pizza?" "Nej" "Har ni pizza?" "Nej" "Har ni pizza?" "Nej" "Har ni pizza?" "Ja" "VA?" Never give up kids

fredag 25 september 2009

Vilken fetdiss på något vis

Jag kom just att tänka på när min fd svenskalärare Megafonmannen sa att Skalman var en snigel.

Hittar du dig själv någonstans? -Nej just det

Ni skulle ha sett mig! Med Moster Brittas hammare i högsta hugg och ett par spikar i mungipan. Spikarna borde ha börjat rosta, så lång tid tog det. Men nu är det klart! Halvdant och fint!


Vår wonderwall som tidigare satt uppe med häftmassa

Nu ska jag spika och snusa

Beke jobbar idag igen, men den här gången tänker jag inte vara någon hemmafru. För att maskulinisera mig gick jag till Järnia och köpte spik.


Jag ville köpa de små vita söta spikarna, men de sa att de var telefonspikar och det skulle jag ju inte ha

Stl 35 ftw!

Imorse när jag vaknade såg jag att mina skor stod så här. Har jag bara råkat ställt dem så, eller har jag -gud förbjude- haft skorna på fel fot under hela kvällen igår?

Igår

Kvällen började hos oss som vanligt (bara för att vår lägenhet ligger närmast Flame) Så ringer Martin och berättar att hans katt Spindelmannen har börjat föda. Han skickar otillfredställande mms under kvällen. Tappade räkningen efter fem ungar. Idag måste jag gå dit och kika.


Vi fick en köttfri hjärtformad pizza, tydligen hade vi slängt ur oss någon gång förra veckan att vi hatade kött. Gillar folk som minns!


Så blev vi ännu mer bortskämda


Beke har blivit klumpig på senare dagar, men det gjorde inget för spiller man får man en ny


Sedan tyckte vi att det var dags att faktiskt betala för något. Så vi gav dem alla småpengar vi hade, typ 11 kr, då fick vi den här


Sedan joinade bartendern Ali den andra sidan


Kevin!


Att gå hit har också blivit en tradition, vi frågar alltid efter pizza fast vi vet att de inte serverar det klockan tre på natten

torsdag 24 september 2009

Med betoning på "bland annat"

Urinvägsinfektionen hittade tillbaka efter gårdagens äventyr så nu är det tranbärsjuice som gäller igen.


Man kan ju skoja till det lite granna med sugrör bl a

Det är, i och för sig, torsdag idag

Varför är det så sjukt drygt att duscha och fixa i ordning sig? Jag minns när jag var liten och bara duschade på torsdagar och söndagar.

Det var bättre förr.

Jag kommer att dö ogift, tack mamsen!

Man ska inte vara i stan strax innan lunchtid och särskilt inte nu när det börjar bli höst. För det är latte-mammornas tid. Jag tål dem inte. De verkar befinna sig i någon slags bubbla och, värst av allt, de verkar tro att alla är avundsjuka på dem.

Jag har -i mitt huvud- avlivat ungefär femtio stycken nu på förmiddagen.


Värst av allt var när jag stod i en kö där det var två kassor öppna. Alltså: Som bäddat för en tvångstanke. "Jag måste komma till den vänstra kassan annars kommer jag dö ogift" Det såg bra ut länge och jag var mycket nöjd över mitt val. Men så när det var min tur nästa så böjer sig kunden i den vänstra kassan sig ner i sin barnvagn och gör något INNAN HON HAR TRYCKT PÅ GODKÄNN. Kassörskan ber henne att trycka på den gröna knappen för att avsluta köpet. Då rättar hon upp sig, ler mot kassörskan och säger "vänta lite". Sedan återvänder hon ner i barnvagnen.

Flame ikväll

Jag har hört att om man sover mer än åtta timmar på en natt är det något fel på en. Man är inte normal. Jag sover alltid mer än åtta timmar. Men idag, hör och häpna, sov jag bara sju timmar! Känns bra att vara normal.

Nu ska jag skynda iväg och köpa spik!

onsdag 23 september 2009

De flesta saker har bäst före-datum långt in i 2010

Jävlar alltså vilken spännande dumpstringdag det var ikväll! Vi satt och spanade utanför ett ställe i en timme för att se när och hur de slängde saker. Idag var tydligen veckans rensningdag. Det fanns sjukt mycket saker att välja ibland. Allt från stora legoborgar till tangentbord. Det tokiga är att det inte är något fel på grejerna. Vissa av kartongerna är lite buckliga men inget mer. Jag älskar vårt cpstörda samhälle.

Hur som helst så tog bara jag och Beke det som vi verkligen behövde. Det är viktigt och jag uppmanar alla som vill härma oss att göra likadant.

Vår balkongdörr har börjat gnissla (om man är uppmärksam kan man se hur någon häller på matolja i gångjärnen från fredagens bilder) Idag hittade vi en oöppnad sprayflaska som "motverkar gnissel" Det var ju supernödvändigt! Inte lika nödvändigt var väl alla marängbottnar, kakor, choklad, sköjlmedel, grattis-kort och tuggumin. Men ändå. Sedan tog vi med oss två oöppnade paket med tomtar på. Till vår förtjusning var det förkläden. Det var roligt.

Under kvällen mötte vi fyra likasinnade. Sådant är mest bara trevligt, förutom när det är punkare med fula frisyrer.


+ grönsaker

Det är vår lilla hydrometer (googla) där i högra hörnet förresten

Jag och Beke vann ett presentkort på Coop i våras. Vi har använt det lite då och då, oftast när vi vill ha något onyttigt som vi inte får köpa för våra egna pengar. I måndags köpte vi en ost.


24 timmar senare är det här allt som finns kvar av den

tisdag 22 september 2009

Storhandling ska ske så sent som möjligt (7 min innan stängning i detta fall)

För då är det så mysigt i affärerna (Om ni tycker som mig att det är mysigt när det är tyst och ensamt d v s)

Samma sak med promenader.

En för alla, alla för en

Beke har jobbat hela dagen idag. Så nu tar vi en liten tupplur.

Körkortet fixar jag i vår

Min andra favorit-Stefan ringde just. Stefan var min körlärare på Järntorgets trafikskola. Jag var där nästan varje dag i fyra månader, sjukt nu när jag tänker på det, har väl aldrig varit så ambitiös förut. Hur som helst, jag kuggade ju precis innan jag åkte hem till Dalarna i somras och sedan dess har jag inte orkat höra av mig dit Så nu ringde han istället.

Gillar när man faktiskt kan skjuta upp grejer tills någon annan gör det åt en.

"Skadeglädjen är den enda sanna glädjen" - Erik Linder '99

Det värsta är att alla vi känner tvivlar på oss (utom våra mammor) Därför känns det så jävla jobbigt när det faktiskt går skitdåligt och det inte är vårt fel. Jag pratar om vår film, vår dröm och vår äckligt stora chans i livet.

Men så fick jag ett mejl från den bästa imorse. Plötsligt kändes det lite bättre:



Beke jobbar och jag skurar bort lakritsshotar


myspace graphic at Gickr
Jag försöker att vara som dig

måndag 21 september 2009

Vi har ost och choklad

Och ändå så känner jag inte ens ett spår av glädje. Fan vad hårt.

söndag 20 september 2009

Och det regnar

  • Kissie verkar ha något fel på sin blogg.
  • Huvudrollsinnehavaren svarar inte när vi ringer.
  • Jag har fyra av sex symptomer för urinvägsinfektion.
  • Sju dagar känns för långt.

Är uppe i 1,5 liter än så länge

Anledningen till mitt förra inlägg var att jag för en timme sedan gjorde en liknande grej. Men istället för att googla efter nackspärr-behandlingar handlar det nu om urinvägsinfektion. Jag är ganska säker på att jag har det. För jag har liksom inte fattat att sommaren är över. Det är tur att Flame inte ligger så långt borta från vår lägenhet för annars hade jag nog haft lunginflammation.

De råd Google gav mig var att dricka tranbärsjuice och mamma sa "drick kopiösa mängder vatten" Så det blir varannan vatten idag

Kapitel 2

Jag har 1,72 besökare om dagen som kommer hit efter att googlat "nackspärr tips" osv. De hittar då till det här inlägget. Vilken besvikelse det måste ha varit, inga tips alls ju. Jag har lämnat er cliffhangande alldeles för länge.

Så här gjorde jag:


Jag grät och skrek i ett dygn, men hade ont i tre. Jag provade att skålla mig själv i duschen, jag provade lägga diverse varma grejer på min nacke. Men jag tyckte inte att något fungerade. Det är bara att vänta. Nu vet ni.

Jag lider med er, 1,72, som drabbats av det här idag.

Dags för en lugn kväll

lördag 19 september 2009

Fotnot: Pelle heter egentligen något annat

Idag hade jag och Beke en lärling med oss på vår dumpster-divingrunda. Vid åtta begav vi oss till det säkra kortet längst ut på Hisingen. På vägen dit förklarade vi för Pelle hur det skulle gå till. Vi berättade bland annat om vikten av att inte springa ifall vi skulle bli upptäckta.

När vi kommer dit lyser det vid lastkajen (de har sådana där lampor som tänds när någon rör sig) Alltså har någon redan varit där. Men vi kikar efter ändå. Då plötsligt kommer det en bil och stannar precis nedanför kajen. Jag viskar till de andra att "Chilla, det är ingen fara. Spela bara dum" Vi börjar låtsas titta i våra påsar. Det visar sig sedan vara något så ovanligt som en luffare med bil. Han är superschysst och vi delar med oss av det vi hittade. När vi ska gå märker vi att Pelle är borta, vi går runt och tittar och ropar efter Pelle i minst tio minuter. Sedan kommer Pelle. Pelle har trasiga byxor, blodiga knän och en stor reva i jackan. Pelle hade blivit så rädd så att Pelle hade hoppat ner och sprungit iväg. Tack vare mörkret och paniken hade Pelle ramlat ner för ett stup.

Jag och Beke skrattade åt Pelle hela vägen hem.

Göteborg - Ordvitsarnas hemstad

Idag var jag, Beke och Kak i Slottsskogen och skrattade åt djuren.


Det är två prickar över a:t ifall det inte syns

Jajemän!

Men det gjorde ingenting

Jag och Beke skulle gå på Håkan på Liseberg igår. Innan skulle vi ha en liten förfest med My och tvillingarna. Vi kom aldrig till Liseberg. Däremot hamnade vi på Flame igen.

myspace graphic





fredag 18 september 2009

Tredje dagen

Kom igen Britt-Marie, kör för faaaaan!

20:25-22:10

Stig upp ur sängen Ann-Katarin
Och lyssna på något viktigt
Det finns ett särskilt slags ädelt vin
Som man bör njuta försiktigt
För om man dricker det utan sans
Blir det helt cp

Ann-Katarin du ska veta att
Det finns en lycka som dör av skratt

HANEHBABY

Varför går tiden så förbannat fort när man har tråkigt? Ska det verkligen vara så?


Just nu genom att titta på reprisen av Efterlyst

Beke jobbar idag. Jag peppar inför Håkan på Liseberg ikväll så länge.

Ser upp och ser en fågel och
Tänker "din jävel"

Oj, vad Flame är bra!




Jag har valt att censurera Mys kreation i mitt ansikte

torsdag 17 september 2009

Vink! (betyder tips på danska)

Tryck här!

FLAME I MAJORNA ÄR DET BÄSTA STÄLLET

Kvällen började hos Martin och hans gravida katt Spindelmannen. Där hade vi ett hemligt uppdrag, eller Martin hade det rättare sagt, vi skulle bara inte låtsas om.


Hos Martin står dvdfilmerna i bokstavsordning

När vi hade gjort vårt hos Martin begav vi oss till Flame.


Den heter gigant och kostar 70 kr (nu vet du)


Sedan kom ägaren och bjussade


Han heter Kevin och detta var hans "kärleksdroppar"


Det här är Kevins barn


Sedan åt vi, allesammans


Vi hamnade backstage där vi blev polare på fejjan


Sedan fick vi presenter

Så för att sammanfatta: FLAME ÄR BÄST I VÄRLDEN!

Sådär ja!

Berättar imorgon.



GUTE NACHT

onsdag 16 september 2009

tisdag 15 september 2009

Hybris, du fina, nu är du här igen

Vi ska ut igen. Nu.

För:

Det samlas inte damm på den som är ute i blåsväder
.

Som en mormor

Idag har jag varit sjukt nere. Jag har tänkt att vår film aldrig kommer att bli klar, att huvudpersonen kommer att banga osv. För jag hade försökt få tag i honom i flera dagar, men han hade inte svarat. Men så, för en kvart sedan, kom han online på msn.




Jag ringer och pratar med en olyckligt kär kille. Jag förvandlades till Dr Phil och gjorde mitt bästa för att hjälpa och trösta. Sedan frågar han om han får läsa upp en grej han har skrivit.


Det var så fint och äkta och fan. Det var en dikt om tjejen han var kär i. Han hade plockat ut de finaste av de ord han hade i sitt ordförråd. Han läste det så genuint och fint och fan.


X:
Så vad heter det jag gjort?

Jag:
Vad menar du?

X:
Ja, min kompis sa typ poesi, men jag vet inte vad det är.

Jag:
Jaha, du har skrivit en dikt.

X:
Dikt?

Jag:
Ja.

X:
Coolt.


Innan vi la på visade det sig att han hade en till dikt. Den handlade om hans döda pappa och om hur han inte ville bli "sån far sån son" som han uttryckte sig.


Den där killen alltså, fan ta honom, han får mig alltid att vilja dö av diverse olika anledningar. Just nu är jag rörd, och -oförtjänt- stolt.

Impotent och väderbiten

Jag tänker aldrig ha frågestund.

Av den enkla anledningen att jag inte skulle få en enda kommentar. Men förut visste jag att ni fanns där ändå. Jag visste det i smyg, på samma sätt som ni läste i smyg. Det var fint, någon slags symbios. Nu när ni är borta känns det inte lika kul längre.


Så nu funderar jag på hur jag ska få tillbaka er. Vad ska man skriva om? Jag vill inte skriva om snusk. Jag vill inte skriva om mina åsikter om Kändis-djungeln. Jag vill inte skriva om dagens outfit. Jag vill inte skriva om tjockisen som får mig att längta härifrån. Jag vill inte berätta för er att Michael Jackson är död.

Men, förresten, för er gör jag vad som helst.

75% gratis

Kissie har sin Kissie-smoothie.

Haneh2 och Beke2 har sin Sop-smoothie.

Kära Örebroare

En sak som är jobbigt är när man vill/SKA/MÅSTE göra en grej och det liksom hänger på andra att det blir gjort. Det är jobbigt.

Vår huvudperson är kär och galen. Och okontaktbar. Det är dumt, eftersom vi håller på att göra en pilot till vår film och deadlinen till den är 1:a april. I år alltså.

Life is gooooood.

Min nya hobby

Det är otroligt hur snabbt jag och Beke blir experter på saker.


För er som inte förstår: Allt det här har vi alltså hittat inatt

måndag 14 september 2009

Vi vill ha fler bananer

Den här gången har vi strukturerat oss mer. Vi ska ge oss ut på okänd och farlig mark.

Mot Sherwoodskogen! (läs: Hisingen)

50 % friganskt

Krismöte på Lotsgatan

B: Vi kan inte ha det så här längre
H: Vet

Dagen till ära är det även ljudisolerat (därav madrasserna)

Vi befinner oss just nu i vårt kontor, eller som andra skulle kalla det - en walk-in-closet. I vårt kontor förvarar vi allt som har med vårt filmprojekt att göra. För när det går dåligt kan vi helt enkelt bara stänga dörren till det lilla rummet och förtränga alltihop.

Just nu är vårt kontor även en inspelningsplats.



Den riktiga huvudpersonen kommer senare

Jag tänker inte påpeka att jag inte skrivit något på hela dagen

Vi provade lyckan i ett nytt område idag. Gick inte bra. Sex polisbilar. Men helt lottlösa blev vi inte:


Banansmoothie till frulle imorgon!

(Det är i sådana här inlägg jag ska komma ihåg att använda ord som frigan, dumpster-diving, dumpstra så fler vänner hittar hit)

söndag 13 september 2009

Särskilt nummer 13

Jag har inte vågat titta statistiken på bloggen förrän nu. Jag har tappat många av er efter mitt sommaruppehåll. Men några nya har hittat hit med hjälp av google. Jag älskar er.


(klicka på bilden för att se bättre)

4 månader chillade vi

Vi bakade en tårta till Henke idag utan att gå och handla först. Alltså vi hade allt vi behövde. Sjukt va? Den blev hjärtformad, rosa och prickig.

Henke har flyttat till en superfin lägenhet där kommer jag att trivas mycket bra. Hoppas att han inte väntar lika länge som vissa andra med att ha inflyttningsfest.

lördag 12 september 2009

Korset består av golfklubban vi fick av Krigaren och svärdet vi snodde från Red Lion

Nu är det dags att byta om från pyjamas och baka en tårta. Henke måste få besök!


Familjen Haneh & Beke<3

Jag vill också hitta tio kilo ost

Jag har märkt, eller fått det berättat för mig, att mina inlägg har blivit väldigt korta och inte särskilt informativa. Så nu ska jag berätta mer i detalj vad jag gjorde igår natt.

Först lite nödvändig bakgrund:

Mitt hus hemma i Stjärnsund är byggt på en gammal soptipp. Detta är givetvis inget du märker om du inte tittar efter noga. Jag tillbringade stor del av min vakna tid som barn med att gräva i marken. Man kunde hitta allt möjligt. Kylskåp, bildörrar, nycklar, smycken osv. Jag trodde att jag ville bli arkeolog. Men sedan fick jag naturligtvis andra intressen.

Typ presens:

För ett tag sedan kom det till min kännedom att affärer slänger saker i smyg som det inte är något fel på. Varför vet ingen. Allt från toalettpapper till godis. Detta var något som jag inte kunde sluta tänka på. (För jag och Beke behöver alltid just toalettpapper och godis) Jag blev tio igen och ville gräva efter skatter.

Igår var det fredag vilket betyder massa festande för de flesta. Även för mig. Men eftersom att jag detoxar ser mitt liv inte ut som det brukar. Det var cptråkigt att vara hemma igår, vi tittade på Idol och åt inga chips.

Men så plötsligt kom vi att tänka på det vi fått reda på förut. Det om friganerna - människor som bara lever på det som är gratis. Och om dumpstring - man hoppar ner i affärers containrar och hittar saker. Detta är även ej okej enligt polisen.

= Ett perfekt sätt att spendera en vit fredag.

När klockan blev midnatt begav vi oss. Jag har nästan ingen lust att skriva om det här, eftersom att ni inte kommer förstå hur modiga vi var. Vi trotsade Tv-övervakningsskyltar, vi struntade i att folk såg oss, vi ignorerade att vissa ställen fortfarande hade öppet. Vi jobbade snabbt och tyst, bortsett från lite jubel ibland. Vi var bäst. Det var längesedan mitt adrenalin betedde sig på det viset.

Allt slutade med att vi fick ljuga och sedan kuta med vår skatt genom natten.

Men vi ska inte sluta här.

Jag hade t o m gjort dubbelknutar på mina skor

Vid tolvslaget förvandlades jag och Beke till friganer.
Vi ljög och sprang. Fett värt:



Och ändå tog vi bara en ynka bråkdel, hederskodexen du vet.