Och tvättat!

Veckans matlådor

Det blidde inget

Efter fyra dåliga timmars sömn skulle vi upp allihopa och iväg. För Staffan skulle tävla i ett berg med en cykel utan sadel och det ville vi ju inte missa. Klockan kvart över nio var vi där. Men inte Staffan.

Det var mycket kallt och vi var fortfarande snurriga.

Men nu känns det bättre.

Lotsgatan, Flame och Järntorget

Min klocka stannade på kvart i tio. Detta var inget jag märkte utan trodde att klockan var kvart i tio hela natten.

Förfest à la den gamla goda tiden

Vi väntar på besök. Det var längesedan sist.

Nynnat hela dagen

Sweden i somras

Klarade ännu en spinning, förresten

Jag börjar nästan gilla att svettas.

Nostalgisk tack vare Svarte Petter

En sjuk sak är att när jag tänker på mig själv tänker jag på mig själv i högstadiet. Alltså att det var jag och nu ska jag se till att göra mig, Hannah 14 år, nöjd och svara på alla frågorna. Typ som att vi är ett team. Nu har jag stafettpinnen och ska ta mig i mål.

Ingen fattar.

På högstadiet, särskilt i åttan inbillar jag mig, funderade jag över livet varje dag. Jag stod som en klyscha framför spegeln och försökte föreställa mig hur jag skulle bli när jag blev stor. Jag tänkte att om jag någonsin skulle bli kär i någon och få känslorna besvarade skulle jag aldrig vara ledsen igen. Särskilt det där har följt mig och räddat mig från flera små depressioner.

Jag ser gymnasiet som en tid av dumma men nödvändiga erfarenheter. När jag har tråkigt tänker jag tillbaka på alla korkade saker man gjort och kanske egentligen borde ångra. Men jag är obegripligt stolt över det mesta.

Hur som helst, det känns som om jag är på god väg nu. Jag har fattat grejen med att äta rätt, jag har börjat träna, jag har fått vänner för livet, jag har hittat en perfekt kille och när jag tittar i spegeln börjar jag se. Vissa saker är fortfarande under konstruktion. Men shit pommes frites vad bra allt kommer bli.

Du skulle ha vetat, lillen.

"Slaktarns Kalle blir aldrig trött på att äta korv och kött"

Allt gammalt jag minns är heligt. Det här hittade jag på affären under kontoret på kafferasten.

Original teckningar!

Och lyfta och klämma

Nu har jag suttit och tittat på den här bilden ett tag. Den som bestämde vilken bild annonsen skulle ha borde få kicken. Den där magen ser ju hur mysig ut som helst. Och fräsch! Jag vill pilla.

Men jag är nöjd

Jag tränar tre gånger i veckan. Jag jobbar måndag till fredag, åtta till fem. Jag äter chips på fredagar. Jag saknar. Jag räknar kalorier. Jag gillar mina kollegor. Jag har ont i magen. Jag tittar på Twin Peaks tills jag somnar. Jag borde städa. Jag äter frukt på kafferasterna. Jag längtar till helgen. Jag lyssnar bara på musik med texter på svenska. Jag tänker ofta på Mulf. Jag gör matlådor.

Jag har lagt mitt liv på hyllan.

Den bästa sommaren (fo sho!)

Jag tänker mycket på framtiden numera.

På sommaren alltså. Brukar bli så så här års.

Lün (så säger Snorre)

Vi kollegor firade att det var Money Monday idag. (Jag jobbade inte i december så jag fick ingen lön, men däremot semesterersättning)

I somras åt jag och Beke en glass om dagen. En särskild glass. En Big Boss. Efter pizzan kände vi att det var dags igen.

Kön till kassan var lång. Vi förberedde jämna pengar i god tid och la upp glasspaketet, tjugan och femkronan på rullbandet (Ja det var kanske lite märkligt gjort av oss) När det blir vår tur säger hon "Det blir 14 kronor"

"FJORTON!!?!???!"

"Jaaa" svarade hon surt.

Fråga mig inte varför, men vi utbytte några blickar i ren panik innan vi tog tillbaka femman. Vi hade förberett fel.

När vi kom hem kom vi på att kassörskan och de övriga i kön måste ha trott att vi tyckte att fjorton kronor för tre glassar var dyrt. Som gamla tanter.

Det här lät inte så roligt. Men det blir inte roligare än så här, mitt liv.

Imorgon är det måndag igen

8 timmar, 5 dagar i veckan.

LONDONBABY (less is not more)

En fortsättning med mina mobilbilder.


Vi lämnade ett vitt och kallt Sverige och kom till ett grått och inte lika kallt England


Vi hann inte ens ta av oss jackorna innan Lelle hade försett oss med dryck.


Och det var ju lika bra för ut skulle vi.


Vi hamnade på en liten pub där det gick omkring en fet hund som drack öl. Där träffade vi Lelles kompis som hette det manliga namnet av Hanna på arabiska. Jag köpte min första öl. Det var en Carling.


Sedan gick vi hem till Lelles förra hus. Här spenderade vi ett par efterfester med whisky och cola i muggar.


Jag och Beke sov i lekrummet.


Efter ungefär fyra timmars sömn väckte Adolf oss och sa att det var dags att spana in området.


Vi fick biljetter och fulhamhalsdukar av Lelle.


Lelle berättade att Harry Potter bodde precis här. Så vi gick och letade längs Themsen.


Lelles del i kylskåpet var hyllan längst ner. Jag överdriver inte så mycket när jag säger att vi knappt åt något på hela veckan.


Veckans enda shoppingen skedde på Tesco.


Och en gång kokade vi spagge.


Det är en julgran.


Och en liten vinkällare.


Buss!


Sedan blev det nyårsafton och vi hade fullt upp. På nyårsdagen vaknade vi och fick syn på en ballong i taket.


Bakis och jävliga gick vi till en matmarknad och hittade friterade grönsaker.


Eftersom Lelle var noga med att ingen tid skulle slösas bort med att sova eller sitta ner en liten stund, fick vi passa på att sova på vägen till de olika aktiviteterna.


Vi var på så många olika ställen varje kväll så jag minns ej/blandar ihop.


Jaaaa.


Att äta tillsammans under täcket när vi kom hem på nätterna saknar jag mest.


Och att kunna äta sådant här.


Da house!


Den sötaste huliganen.


Vi tyckte att det kändes lite rasistiskt att skrika det. Men bättre än om de hade haft oranga tröjor i alla fall.


"Take me home to the place where i belong Craven Cottage by the river take me home"


I pausen svepte man öl i flaskor av plast.


Det här stället minns jag. De hade en jukebox där Shout Out Louds fanns med.


Sista dagen jobbade Lelle så jag och Beke åkte runt och åt.


Den var varm och det där är vit choklad.


Crêpes med nutella!


Vi drack läsk också.


Cheddarchips!


Mer chirre.


Sedan låg vi som slagna hjältar på flygplatsen i sex timmar.

Dagens lunch

If I were a rich man

"btw, jobbade en timme för haiti idag som jag läst i tidningarna att man ska göra och nu är hursomhelst haiti skyldig mej 4169kr då jag gjorde ett par dåliga riversyner heads up. skämt å sido så är det jäkla bra att vi ställer upp för varann när sånt där händer"

Det där skrev en av bröderna i sin blogg häromdan. I min roll som lillasyster vill jag ju också göra likadant. Men brorsan skulle fortfarande vara bättre (ganska precis 4100 kronor bättre) Igår när jag stod i kön på Lindex hörde jag hur kassörskorna sa "Det blir 299,5 vill du jämna upp det till förmån för Haiti" till alla och alla sa givetvis ja. Jag tänkte att nu har jag en chans att göra en god gärning. Men det kassörskan sa till mig var "Det blir precis 270 kronor"

Det blev tyst.

"Jag skulle vilja jämna upp det tack"
"Öhh till 271...?"
"Till 280!"

Det gick ett sus i kön. Eller nej det gjorde det inte. 10 kronor. Så jävla dåligt.

Igår

När jag vaknade åt jag min havregrynsgröt sedan begav jag mig hit.

På vägen hem ringde Krigaren och berättade att vi nog borde ha alkohol till kvällen. Så det var bara att skynda hem och skynda vidare.

Men vad passar till pizza då? muttrade jag.


Stavhopp i Nordstan, inga konstigheter.


En dansande morot, inga konstigheter.


Viktiga må bra-saker (1407 kronor fattigare)


Byta kläder och åka mot Saltholmen och till Krigaren och hans storebror Prästen.


Här köpte vi 8 hg godis och 4 hg chips (känner ni igen?)


Vi köpte pizza på vägen också.


Vi hade Freddy-maraton osv.


Allt klär en krigare (Julklapp från My)

Övriga händelser:
- Jag såg Bearnaises bror utanför ICA (Minns ni henne? Hunden som blev kidnappad av en jävla idiot och ingen har nånsin sett henne sedan dess) Han hade blivit stor nu. Jag grät lite och undrade om Bearnaise också fick växa upp)
- På vägen hem från Krigaren och Prästen halkade en man framför oss. Jag har aldrig skrattat så högt och innerligt.