På den sjunde dagen var jag under täcket. Jag sov, löste korsord, lyssnade på tv:n och fällde ett par tårar (de flesta var glädjetårar) För även fast den här hösten pucklar sönder mig varje dag så känns det bra nu. För jag älskar mina bröder och jag vet att de inte har något som pucklar sönder dem. Snarare tvärtom. Det känns bra. Det är längesedan jag slutade jämföra mig med dem.
Och tur är väl det.
Och tur är väl det.
Grattis
Mmmmm, syskonkärlek!
SvaraRaderajäklarns, äru höstdeppig? hoppas det vänder snart isf. det funkar faktiskt rätt bra att (för att citera hon ovanför) "gå ut å gå" när det känns tungt. ha det så bra. kram
SvaraRadera