En sak som jag typ glömt att berätta för folk är att jag ska åka bort. Om en vecka är jag i luften på väg till Thailand!(!!!!!!!) Sjukt otippat, tycker jag själv, eftersom jag aldrig varit särskilt pepp på Asien. Mest pga mitt arma skinn inte pallar sol och värme, mina klena trumhinnor pallar inte vatten och för att alla andra svennisar älskar det så mycket. Men nu bär det av. BANNEMIG.
Jag, Love och Kaj ska vara borta i sju veckor. De första fem veckorna ska vi göra någon form av nytta. Fältstudier, kallas det. Vi ska hänga med på fyra olika projekt som alla handlar om mänskliga rättigheter, trafficking och jämställdhet. En vecka ska vi bo i bergen på gränsen till Burma för där gömmer sig tydligen många burmesiska flyktingar. Tanken är bara att vi ska se hur socialt arbete kan se ut i andra delar av världen. De sista två veckorna är semester. Helt oplanerad. Jag tror jag vill få lite koll på Bangkok, se några stränder och bo i en bungalow. Den som lever får se!
Beke och jag har ju ofta haft flyt. Vi har lyckats med saker och fått saker utan att anstränga oss. Det är liksom gött att kunna lita på att det alltid kommer en räkmacka och fångar upp en. Men det kan ju vara trist för utomstående och provokativt. Som tur var är Kaj och Love är likadana. Ingen trodde nog att vi tre skulle komma iväg nånstans, men i sista sekunden ordnade sig allt. Och det verkar nästan för bra för att vara true.
Vi har inte bara lyckats pricka in den varmaste perioden (35-40 f*cking grader! Kommer avlida/trilla av pinn/dö/få cancer) utan även det Thailändska nyåret. Songkran. Det inträffar vår andra vecka och då kommer vi vara lediga för under den tiden ska man inte arbeta utan bara kasta vatten på främlingar.
Det är så mycket som man kan fundera över. Men det känns gött att (som vanligt) inte planera så mycket utan bara ge mig hän. Gå dit räkmackan bär mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar