Jag ska göra ett försök

Alla meningar kommer att börja med JAG.

Såååå. Jag har lämnat Göteborg på riktigt. Ibland sjunger jag:

DIMMIGA DAR VAR FINA DAR
MEN JAG SÅG ALDRIG RIKTIGT VAR VI VAR.

JAG FÖRLORAR ALLA MINA VÄNNER
DEN HÄR GÅNGEN.

(Sen gråter jag en skvätt)

Men jag gillar det nya livet. Jag flyttade till Norrland för att plugga. Här ska jag vara i tre och ett halvt år. _svindlande_ Jag bor i ett mycket perfekt kollektiv nära universitetet. Vi är tre flickor och två pågar. Vi har en stor men mysig lägenhet. Tre soffor och tre toaletter. Min klass är stor och helt okej. Dock är plugget tyvärr lika svårt som jag befarat. Jag som bara läser (de största) rubrikerna på Metro (som btw inte ens finns här) tycker det känns kämpigt när vi måste läsa (och förstå!) flera hundra sidor i veckan. Jag läser de flesta meningarna flera gånger pga förståelsebrist. Föreläsningarna är lååånga och ibland förstår jag inte ens ett uns. Jag är dålig på grupparbeten och vill helst skrika i kuddar. Men jag ångrar inte mitt val. Jag ska minsann fixa det hära. Första tentan (blödde näsblod) får vi tillbaka den sextonde. Man undrar ju hur det gick. Chansade inte ens på första (av sju) frågan. Hehe. Men jag brukar ju ha flax!

Umeå är som en liten dröm. En bubbla där alla befinner sig i exil. Jag börjar sluta gå vilse nu. Ölen är tyvärr Dalarnadyr (fast inte på studentställen rå) Snön känns som ett rejält presentpapper. I sommar kommer jag att äntligen få se hur stan ser ut.

Det händer mycket nu. Om jag börjar gå in på detaljer kommer jag känna mig tvingad att nämna allt. Så jag lämnar det här.

SÅ HÄR SER JAG UT NOWADAYS:

Hej då.

Hej då.