Efter två våfflor (sjukt besviken på min annars så rymliga magsäck) kom vi på den goda idén att titta på Paranormal activity 3. Jag satt (som det erfarna tredje hjulet jag är) mellan Emma som skrek och gömde ansiktet i händerna av minsta lilla och Christoffer som försökte skrämmas på olika sätt. Det var sköj. Mindre sköj var det när jag skulle gå hem. Det är trots sommartid (tack för påminnelsen mamsen!) så himla mörkt och jävligt.
Jag går emot min policy att aldrig lägga upp samma bilder här som på Fejjan. Nu gör jag det. För den här bilden är så fin. Så mycket löööve liksom! Ser ni? Förstår ni? Får ju en annan att NÄSTAN längta till vuxenlivet och allt som kommer därtill (läs: sambo).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar