Asså. Jag är less. Jag känner bara vafan hela tiden. En minns ju när mamsen sa till en jävligt förbannad trettonårig jävel att "när man tänker att alla i hela världen är knäppa så kanske det är dags att ta sig en titt på sig själv". Det ligger nåt i det, verkligen. Men inte den här gången. Jag har tagit så många tittar på mig själv. För många tittar. Det är typ det som är problemet. ju.
För det första. Jag är inte längre tretton och pissed (guu så skönt btw). Alla i hela världen är inte knäppa. Men många är faktiskt det, mer eller mindre, eftersom världen är knäpp. Så det är svårt att inte bli knäpp. Innan jag flippar ut och häver ur mig allt som skaver vill jag säga: Jag tror verkligen inte att jag är bättre än nån annan och jag vill inte sätta mig över nån (det är nästan också en del av problemet skulle man kunna säga hähä). Men jag känner att jag villmåsteSKA få ur mig vissa saker.
JAG VILL VÄL SÅ TAT LUGNT ALLESAMMANS.
Förut handlade min livsångest mest om djur. Det finns en anledning till varför jag, sen de tidiga tonåren, alltid måste titta på Simpsons tills jag somnar. Varje kväll. Kvällar har ju nämligen förmågan att locka fram jöbbiga känslor och tankar som gör att man vill stoppa huvvet under ytan tills man kolar vippen. Tankar om att djur lider och dör pga mig och alla andra människor. Det tänker jag fortfarande mycket på. (Tusen tack till Homer och hans familj som ändå gett mig en någorlunda bekymmerslös sömn trots omständigheterna). Men för ett par år sen började det handla om naturen också. Klimatångest, som det ju heter. Men varför stanna där? De senaste två åren har jag även börjat oroa mig för människor. Jo serru, jag bryr mig om er. Orättvisor och vansinniga saker sker i samhället helt öppet och accepteras av oss allihopa. Det måste sluta NOW [X].
En skulle kunna snacka om att vi i västvärlden har en förjävla tur som råkade födas hära. Nästa gång kommer vi antagligen (matematiskt uträknat!) inte att göra det. Oddsen är skitdåliga för det faktiskt. Tror en på typ reinkarnation eller om en bara vill vara en schysst och rättvis varelse borde en skärpa till sig och dela med sig lite till de som har nada. Eller bara vara snäll. Åtminstone inte vara hatisk. Men det var ju inte det här jag vill prata om. Inte heller om att vi förstör hela jordklotet och kommer snart utplåna hela mänskligheten. Nä, det är nåt annat:
VOILA! Nu börjar inlägget: Mycket av problemen (asså både de asstora problemen i hela världen och de problemen som jag har) grundar sig i en sak. Som känns som en himla dum och onödig grej. Vet inte riktigt vilket ord eller formulering jag ska använda. Men alltså jämställdhet och människors lika fekkin värde. Klyschigt! KLICHÉ va. Men det är på allvar.
På 1700-talet i Sverige var det supermanligt att grina, ha peruk, smink och skor med klack. Färgen på dopklänningen skulle vara rosa. Då var man kungen i djungeln som bebispojke.
Sen hände det här:
Gå in på Dressman vetja. Där kan ni få reda på var en REAL MAN är! Om ni inte pallar klicka in er så kan jag berätta att en riktig man ser ut som de på bilden och de rider barbröstade på hästar och kastar lasson. Okej. Det är typiskt manligt idag och har varit i tvåhundra år (på riktigt). Det är dags för förändring nu va. Kunde vi göra en helomvändning från 1700-talets ideal kan vi väl göra det igen? Den här gången tänker jag mig att vi borde lägga ner det här med att bestämma vad som är vad. Om alla fick göra och vara som de vill utan yttre påverkan tror jag att vi skulle få ett sjuhelvetes folk. Utan alla fack vi annars blir inkölade i skulle vi utvecklas som individer och jösses vad härligt livet skulle bli. Vilka potential människor skulle få! Jippiiiiiioooooo!
Det här handlar alltså inte om att det är dåligt att vara smal. Det handlar om att man inte får vara den man är i nuläget. Alla är inte naturligt smala. Egentligen borde en börja med att redogöra för begreppet smal. Smal idag betyder såjävlasmal. Jag tittade på Titanic en sliten söndagmorgon i somras och det enda jag tänkte på var "shit va bra att de valde en lite mullig tjej som huvudperson".
Sen kom jag på att det ju knappast var ett statement av titanic-skaparen att inte ha en size zero-tjej. Kate Winslet var assnygg och fit i rollen när det begav sig. Jag minns att jag ville vara som hon. Nu, femton år senare, är det enda jag kan tänka på att hon är tjock. Asså fattar ni hur fort det går utför? Vad är idealet om ytterligare femton år? Jag planerar att skaffa kids i framtiden och jag tänker bo med dem under en sten om vi inte gör något åt detta.
Återigen! (Eftersom folk är så jävla lättretliga och blir så jävla aggro) Jag vill att vi ska få se ut som vi gör. Du som är smal ska få vara det och känna dig värdefull. Du som är tjock ska få vara det och känna dig värdefull. Ingen ska bry sig om hur någon ser ut eller vad den råkar ha för grej innanför underbrallorna. Jag fattar inte hur det kan spela någon roll år 2013. PINIGT! Vi kan uppfinna telefoner, vi kan klona får, men inte bara vara rättvisa mot varandra. Jag tänker att det är så mycket lättare att bara vara schysst. Jag har aldrig fattat hur det här med t ex telefoner fungerar, men jag vet hur man är snäll och visar respekt gentemot sina medmänniskor. Är fan övertygad att det är lättare än att bygga en telefon.
Sen finns det ett stort problem med att det är svårt att veta vad man vill egentligen. Jag tycker att det är skitjobbigt att vara ful. Men egentligen vill jag ju vara det ganska ofta. För ibland känns det drygt att raka benen och ha mascara. Varför vill jag bli smal? Jo för att det är snyggt och för att livet blir lättare då. För när en är smal blir en oftast snyggare och då tycker folk om en och då blir allt lättare. Livet blir en räkmacka. (Tror man). Men tänk vad gött om man inte behövde vara smal. Kan ni föreställa er det! Jeeezus. Gofikor och mjuka rumpor som gör att man sitter skönt.
Och såklart: Det är okej att vara feminin om man vill. Det är okej att ha ett kön om man vill. MEN MAN MÅSTE INTE.
Det är mycket information nu, känner jag. För enkelhetens skull så räcker det med att minnas att en ska respektera folk. Alltid. Varken du eller jag kan sätta oss in i någon annan människas situation. Vi kan aldrig veta hur något känns för någon annan. Vi vet bara att vi inte vet. Respektera människorna. Bara för att någon föddes med ett vackert yttre är den inte bättre än någon annan. Det handlar ju bara om slump. Ingen skicklighet alls ju!
Det här med manligt och kvinnligt och att manligt är bättre är vansinne. Men så äre! Se här bara:
Det kanske inte syns så bra. Men här kan man till exempel se att medellönen för en manlig företagsekonom ligger på 45.400 kr. För en kvinnlig företagsekonom ligger den på 36.500 kr. Samma jobb, men olika kön. 8.900 mindre i månaden pga fiffi. WHYYYY. Och varför är det nästan främst mina fellow tjejer som blir provocerade och vänder taggarna utåt mot en när en tar upp sånt här till diskussion? En vill ju bara väl. Varför var det bara två av 70 socionomstudenter som räckte upp handen på frågan om man var feminist? Feminism betyder inte manshat, orakade ben eller bitterfittor. Det står för jämställdhet. Och det är väl inget att skämmas för?????? Tvärtom juuuuue! Jag önskar att jag förstod.
S.k. tjejyrken får sämst lön och minst uppskattning. T ex hemtjänsten. En hör ju ofta skräckhistorier om stackars tanter och farbröder som lever i misär med liggsår och tunga kissblöjor. Och om att de som arbetar där har tappat gnistan. Detta pga att det är ett tjejyrke, med allt som kommer därtill (kass lön etc). Fattar inte prioriteringen. De flesta av oss kommer ju att behöva t ex hemtjänst själva så småningom. Om man inte räknar med att dö som ung. Detta är ju en till anledning till att kasta könsroller i slasken. Vill du bli en glad gamling så hjälp till att få bort det här tänket. Det är ju för f*******n en WIN-WINsituation. Kom igen nu.
Kvotering. "Määääh är killen bättre ska han ju få jobbet. Jag skulle inte vilja bli kvoterad. Det skulle inte kännas fair". Stopp å belägg! Nu måste vi börja fundera på varför den här killen eventuellt är bättre än tjejen. Kan det vara för att han har haft helt andra förutsättningar tidigare? Kan det vara så att killar blir uppmuntrade på ett annat sätt än tjejer? Så kan det va! Och det, det är fan inte FAIR.
Det är ju bara snubbar överallt!!!! :(
(Jag tror att alla kön har samma potential. Jag tycker inte att tjejer är bättre än killar. Men världen verkar tycka -helt ogenerat- att killar är bättre än tjejer).
Jag läste det här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17562858.ab. Och blev så jävla ledsen. Och frustrerad. Och förbannad. Vad är det för jävla grottmänniskotänkande att tjejer ska skylla sig själv att de blir våldtagna? Helvete. Jag får bli full. Jag får gå hem själv. Jag får ha på mig en kjol som slutar ovanför knäna. UTAN ATT BLI TVÅNGSPENETRERAD. Det är
inte ett problem med att kvinnor blir våldtagna. Det är ett
problem att män våldtar kvinnor. Lär dina söner att inte våldta. Säg inte åt dina döttrar hur de ska undvika att bli våldtagen. En femtonårig tjej blev inlåst i ett rum med sex killar som våldtog henne och hovrätten säger att det inte var en våldtäkt. Tydligen räcker det inte med att säga nej. Vad är ett "hjälplöst tillstånd" om inte att bli inlåst i ett rum med sex kåta killar. Chansen att hon skulle kunna knocka alla de sex killarna och ta sig där ifrån är ju minimal. Jävla gubbar som inte kan sätta sig in i hur det är att inte vara en gubbe.
Men det är ju kanske inte så lätt för t ex gubbar att se tjejer som lika värdefulla varelser som gubbar och grabbar. Eftersom det finns en kass jargong i samhället. Vissa saker är killgrejer, typ tjäna stålar, knulla, mecka med bilen, ha muskler etc. Listan kan göras lång :(. Och vissa saker är tjejgrejer, typ städa, ta hand om kids, vara sexiga. Detta blir tydligt överallt och på alla olika nivåer. Allt från att tjejer får sämre lön till att jag ibland får dåligt samvete när jag äter kolhydrater. Eller som reklam. Det är ofta lättklädda damer i reklamer, även om det verkar orelevant så funkar det jättebra! Sälj grej med tjej! Det är jättedåligt att det är så.
Det är GIVETVIS okej att bry sig om sitt yttre. Man ska raka benen om man vill det (även fast man kan fundera på varför man vill det. men jajaja). Jag älskar kläder till exempel. Det bästa jag vet är att hitta fina gamla blusar med långa snibbar på second hand. Det är sköj att ha fina kläder tycker jag. Men:
Det är många som delar mitt intresse för kläder. Det är ju en fördel som vi människor har att vi kan ha olika saker på oss varje dag om vi vill. Det är kul med kläder tycker jag! Tyvärr ser många fashionbilder ut så hära:::::
Eller så hära kan bilder på kändisar se ut:
Det känns så trist. Bilder luras! Det finns ingen irl-retuschering så hä ä ba att börja älska sin arma kröpp.
Apropå det här med jeans for real men kanske ni undrar vilka slags byxer en tjej ska ha? Jag tänkte vara schysst och ta reda på det åt er. Så jag googlade "jeans for women". Det här blev en av de första träffarna:
PS det var 15% rea *tips*.
Alla mina tjejvänner säger att de hatar att köpa byxor. Jag har vänner med alla möjliga slags kroppstyper. Ingen gillar att köpa byxor. För ungefär inga passar. Jag börjar misstänka att byxindustrin tjänar pengar på att ha reklam med snygga (läs: smala) ben i snygga (läs: smala) byxor för att locka gemene tjej att köpa byxor som de sen hoppas att svälta sig i (men aldrig gör).
Kläder är en stor bov i uppdelningen mellan kvinns och män. Titta bara på den uppdelning av tjej- och killkläder som finns på alla barnklädaffärer. För två år sen kom det fram att Lindex hade mindre storlekar på tjejsmåbarnkläder än på pojksmåbarnkläder. Könsrollerna kommer tamigfan med bröstmjölken. Är det bara jag och den här tioåringen som tycker att det här är vansinne?
Förra veckan när jag stod i kö till kassan på H&M stod en mamma framför mig. Hon skulle köpa en jacka till sin son, men jackan fanns inte i rätt storlek. Då hade hon hittat en likadan jacka, fast på tjejavdelningen, som fanns i rätt storlek. Hon frågade expediten vad som var skillnaden. Och svaret var att bara lappen på insidan vid nacken var det som skiljde dem åt. Jackan på tjejavdelningen hade en rosa lapp och jackan på killavdelningen hade en blå. Mamman valde att inte köpa "tjejjackan" för att hennes son inte skulle bli retad. TRUE STORY. Asså ska det vara så här? Så jävlans onödigt.
Jag menar alltså att både tjejer och killar förlorar på könsrollerna. Det är inte bara synd om tjejer med dålig lön. Det är även synd om pojkar som känner sig begränsade till vad de förväntas göra. Att säga att någon "tar det som en riktig karl" eller "att det är stake i dig". Känns positivt. Att säga "du är en riktig kärring" eller "det är fitta i dig". Känns inte så positivt. Om en får komma med en liten försynt förmaning skulle jag vilja be folk att tänka efter ibland. Inte säga sexistiska saker, inte ens på skoj. För alla småsaker blir stora tillsammans.
:)
Blondinbella har dels uttalat sig om könsneutrala toaletter och kallar det ett förlängt aprilskämt. Hon har även slängt skit på föräldrar som inte vill klä sina pojkbebisar i blått eller sina tjejbebisar i rosa och kallar dessa barn påskkärringar. En blir ju fly förbannad, men en får icke glömma att Blondinbella också är ett offer för samhället. Det blir ju väldigt tydligt. Men det blir så dumt när människor som har inflytande sparkar neråt.
I början på gymnasiet var jag ganska oförstörd. Gled omkring i tajts och mamsens gamla XXL gudrun sjödén-tröjor och tyckte livet var gött. Jag hade inte haft nån kille och kände mig stark i mig själv:
2006.
Sen träffade jag en snubbe och sakta men säkert blev jag mer medveten om saker jag varit omedveten om förut. En dag sa han att jag inte passade i byxor och att jag inte borde ha det. Har inte haft byxor sen dess.
Jag avskyr att vi alla är mer eller mindre offer för de här skitkassa idealen. Vi förstörs! Jag får panik..... fo sho! Fan vad man mår dåligt. Så himla mycket energi och tid går åt till att försöka ändra på sig. Så jävla TRIST. Därför har jag valt att försöka göra nåt åt det för min egen del. Det ska inte bara vara massa snack utan en hel jävla verkstad också. Jag ska, något så simpelt men ändå så jävla svårt, vara bara mig själv. Hela tiden.
[[[[[ÅTERIGEEEEEN. Jag vill inte sätta mig över nån och jag tycker inte att jag är bäst. Jag tycker bara att jag inte vill leva så där ]]]]]] :)
Bättre sent än aldrig: Jag är glad att jag valde mig själv.
