Samtidigt som nollning tog slut natten till söndagen bröt livets förkylning ut. Det brukar ju bli så att när man slappnar av så passar den arma kröppen på att hämnas. Jag ville dö igår. Särskilt eftersom jag var tvungen att gå på ett seminarium (OCH DELTA AKTIVT) och visa mig i detta vidriga tillstånd. Men idag mår jag lite bättre. Jag har haft vitlök i örat sen igår kväll. Det brukar ju göra susen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar