Det värsta är att alla vi känner tvivlar på oss (utom våra mammor) Därför känns det så jävla jobbigt när det faktiskt går skitdåligt och det inte är vårt fel. Jag pratar om vår film, vår dröm och vår äckligt stora chans i livet.
Men så fick jag ett mejl från den bästa imorse. Plötsligt kändes det lite bättre:
Men så fick jag ett mejl från den bästa imorse. Plötsligt kändes det lite bättre:
jag vet i alla fall att minst en norrköpingsbo tror på er! (jag, om du inte förstod det)
SvaraRaderaÅh tack Sanna! <3
SvaraRadera